Grow Balance

Författare: Per Lundevall (Sida 2 av 2)

Rygg och axlar, men kan arbetsgivaren minska den skenande psykiska ohälsan?

maxINBLICK. Om någon har en ond rygg fixar arbetsgivaren ett höj- och sänkbart skrivbord. Om någon ser dåligt går det att förbättra belysningen. Men kan arbetsgivaren minska den skenande psykiska ohälsan? De som inte försöker bryter mot nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

April 2014. På Arbetsförmedlingens kontor i Trollhättan sitter nya chefen Britt-Inger Gravander och funderar på vad hon egentligen ska göra. För det är en utmanande situation hon har hamnat i. Trots att arbetet inte är särskilt fysiskt utmanande har sjuktalen bland kontorets 120 medarbetare ett bra tag legat högt, i dagsläget på 9,6 procent, och det är hennes uppdrag att på något sätt få ner siffrorna. Frågan är bara hur.

Det är inte bara Britt-Inger Gravander som har behövt ställa sig den frågan de senaste åren, för efter flera år av minskning började ohälsotalen i Sverige stiga igen 2010. Men till skillnad från förr, då det framför allt var förslitningsskador eller fysiska sjukdomar som stod för merparten av sjuktalen, var det den här gången sjukdomar orsakade av stress, hög arbetstakt och liknande problem som stack i väg. Mellan 2010 och 2015 ökade de här sjukskrivningarna med cirka 70 procent, och 2015 blev året då antalet sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa kom i kapp dem som berodde på fysiska åkommor.

Teorierna om varför är många. Vi lever konstant uppkopplade, så att våra hjärnor aldrig får vila. Vi jobbar i slimmade organisationer utan några tidsmarginaler. Vi försöker så förtvivlat att klara av att både jobba, vara goda föräldrar, härliga vänner och sportiga träningsmänniskor att vi springer rakt in i väggen. Med mera, med mera.

– Sanningen att säga är den här kraftiga ökningen en mycket svår fråga som inte kan förklaras av en enda faktor, utan det är väldigt många orsaker inblandade, konstaterar Eva Vingård, professor emeritus på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

Bland annat har vi med åren blivit bättre på att utveckla den fysiska arbetsmiljön, vilket gör att sjukskrivningar av den anledningen blir en lägre del av totalen. Dessutom låg sjuktalen 2009–2010 på rekordlåga nivåer.

– Kanske var det för lågt, funderar Eva Vingård.

– Sjukdomar finns de facto så ett visst antal sjukskrivna kommer vi alltid att ha, men varför det just nu ökar så här mycket är egentligen obegripligt, för så snabbt förändras varken folkhälsan eller arbetsmiljön.

Men trots att man inte vet varför så många just nu behöver sjukskrivas av psykiska orsaker är de flesta överens om att något måste göras. Sjukskrivningarna är tragiska för de drabbade, en extra arbetsbelastning för deras kollegor och en stor kostnad för samhälle och arbetsgivare. Enligt beräkningar från OECD kostar den psykiska ohälsan cirka 70 miljarder kronor per år, där hela 50 procent har indirekta orsaker som sjukskrivning och produktionsbortfall.

I dag finns det forskningsbelägg för att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön verkligen påverkar vår hälsa.

– Vi vet att psykisk ohälsa inte bara är en individfråga eller en fråga om hur samhället ser ut utan också handlar om hur arbetsplatsen fungerar, säger Eva Vingård.

– Egentligen är det inte särskilt konstigt: om du jobbar jättemycket och lyfter tungt hela dagarna får du ont i ryggen, och om du jobbar jättetungt psykiskt hela dagarna med för lite resurser, låg delaktighet och dåligt ledarskap får du ont i själen.

På Arbetsmiljöverket har man följt den här frågan länge, och i mars presenterade man för första gången föreskrifter för vilket ansvar arbetsgivare har för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Det här är frågor man har tänkt på i decennier, samtidigt har kunskapen om vad man ska göra åt det varit för låg tidigare, säger Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor hos Arbetsmiljöverket.

– Men nu är forskarna ganska överens om vilka faktorer man ska ta tag i för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa, och då är det också dags att sätta det på pränt.

Föreskrifterna, som alla arbetsgivare är skyldiga att inkludera i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, innebär ingen detaljstyrning eftersom olika branscher har olika förutsättningar. Men de listar ändå områden där arbetsgivaren är skyldig att agera, bland annat när det gäller kränkande särbehandling, arbetstidens förläggning samt ohälsosam arbetsbelastning. Och det var just det som var nyckeln för Britt-Inger Gravander på Arbetsförmedlingen i Trollhättan.

– Vi började med att i samverkan med facket och företagshälsovården följa upp sjuktalen, berättar hon.

– Då insåg vi att det var komplexiteten i arbetet snarare än bristande resurser som var problemet. Att vara arbetsförmedlare är ett oerhört komplext uppdrag där du i princip ska kunna hela arbetsmarknadens regelverk, alla branscher och alla åtgärder, och många kände helt enkelt att det var en uppgift som var omöjlig att klara av.

Lösningen blev att låta personalen specialisera sig. Förut hade varje arbetssökande en egen handläggare som skulle hjälpa dem med allt, nu får de i stället träffa en specialist som är expert på just det den personen behöver hjälp med.

– Kunderna får komma till någon som kan ämnet och kan svara direkt i stället för att sitta och slå upp svaren, konstaterar Britt-Inger Gravander.

Samtidigt har cheferna fått ökat stöd i hur de kan hantera individärenden, och delaktigheten har ökat i och med att medarbetarna själva har fått vara med och ha önskemål om vilka områden de vill ta ansvar för. Totalt har det inneburit att kontoret på två och ett halvt år har gått från en situation där nästan var tionde medarbetare var sjukskriven till ett sjuktal på drygt 7,7 procent och en korttidsfrånvaro på 2 procent.

– Klart att det killade lite i magen när vi skulle genomföra alla de här förändringarna, men lite personligt mod måste man ha om man ska våga bryta normer och göra något nytt, säger Britt-Inger Gravander.

Mod ja. Sedan det i höstas blev känt att Arbetsmiljöverket skulle lägga fram nya krav på arbetsgivarna har Helen Rosander, organisationskonsult på Previa, blivit kontaktad åtskilliga gånger av oroliga och fundersamma arbetsgivare.

– Ingen visste riktigt vad det nya skulle innebära och många var oroliga för att allt skulle vara nytt och att de skulle behöva börja om från början. Men nu finns det ett annat lugn eftersom förståelsen har ökat för vad föreskriften fokuserar på, och för att arbetsgivarna ser att de redan har många av de delar som krävs.

För sanningen att säga är den sociala och organisatoriska arbetsmiljön ingen nyhet i sig för svenska företag. Det pratas om balans i livet, det jobbas med ledarskapet och man har planer för att motverka kränkande särbehandling. Så hur i hela friden ska en ny föreskrift lyckas sänka sjuktal som åratal av arbetsmiljöarbete inte har lyckats få bukt med?

– Jag tycker att det som är föreskriftens styrka är att den lyckas visa att en hållbar arbetsmiljö är något som rör alla i företaget, inte bara HR utan varje medarbetare upp till högsta ledningen, säger Helen Rosander.

– Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön handlar om hur vi är mot varandra, om beteenden, kommunikation och närvaro i vardagen. Framgångsrika arbetsgivare är de som har koll på sjuktal och rehab, men som parallellt lägger fokus på att skapa en arbetsmiljö där medarbetare trivs och utvecklas. Och de som lyckas bäst är de som arbetar med det här på strategisk nivå, men där finns det fortfarande ett glapp i många företag.

Ett företag som däremot har lyckats göra just det är mjukvaruföretaget Centiro, med cirka 150 medarbetare i fyra länder. Trots att de verkar i en tuff bransch där de flesta aktörer har små marginaler har de satsat stort på arbetsmiljön och har flera år blivit högt rankade av utmärkelsen A great place to work i konkurrens med både svenska och internationella företag, samtidigt som de har visat svarta siffror år efter år efter år.

– En av anledningarna till det är att vi jobbar så hårt med arbetsmiljön, förklarar vd Niklas Hedin.

– För många företag kanske det bara handlar om trivsel, men för oss är det här en ren affärsstrategisk fråga. En god arbetsmiljö där människor mår bra, har roligt och känner sig trygga är förutsättningen för att kollegorna ska kunna prestera och vi ska kunna göra de affärer vi gör.

Niklas Hedins utgångspunkt är att affärer görs mellan människor, inte mellan företag, eftersom förmågan att samarbeta är avgörande för att komma till resultat. Flera av de multinationella företag som är deras kunder har också samarbetsförmåga som ett viktigt kriterium i sina upphandlingar.

– Och ska vi leva upp till deras krav måste vi skapa förtroendefulla relationer, något som bara trygga människor som känner sig väl till mods och litar på sina kollegor och ledare kan göra, säger Niklas Hedin.

– Det är först då som energin går åt till hur vi på bästa sätt ska lösa uppgiften, inte på att navigera den interna hierarkin eller att försöka lista ut vad chefen egentligen menade.

Centiro jobbar därför med en platt organisation där varje medarbetare förväntas ta samma ansvar för företagets mål som en ägare skulle göra. Alla har ansvar, men alla har också resurser och möjlighet att agera för att uppfylla det ansvaret.

– Självklart blir människor sjuka även hos oss, vi lever i samma samhälle som alla andra och har inga magiska lösningar. Men vi har andra grundförutsättningar, och det är därför våra sjuktal är lägre än rikssnittet.

För Centiro är det också viktigt att hålla ett öga på hela människan, inte bara på medarbetaren.

– Det finns de som säger att till exempel skilsmässor och anhörigas sjukdom inte är arbetsgivarfrågor men jag håller inte med, säger Niklas Hedin.

– Alla går igenom olika livsfaser, och genom att visa att vi bryr oss och att vi förstår att det är svårt att prestera på topp när livet är upp och ner får vi tryggare medarbetare som snabbare kommer igenom den svåra processen.

Och det är på grund av alla de här orsakerna som han protesterar när frågan om det inte är dyrt att jobba med social och organisatorisk arbetsmiljö kommer upp.

– Självklart måste du ha en grundläggande kostnadstäckning, men om du hela tiden bankar och skär ner på din organisation blir människorna inte lika benägna att komma med idéer som lyfter verksamheten och skapar värde. För många beslut fattas av människor som är duktiga på Excel, och då är risken att man bara tittar på kortsiktiga kostnadsbesparingar i stället för långsiktigt värdeskapande. Att jobba med ledarskap och arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för bättre affärer, och som en bonus får du kollegor som mår bättre och blir trevligare att jobba med.

Och det här goda ledarskapet är något som det trycks hårt på i de nya föreskrifterna. Problemet är bara att många chefer har så mycket att göra att de inte hinner ägna sig åt arbetsmiljöfrågor. Till exempel visade en undersökning bland Sveriges byggchefer i våras att bara 13 procent av dem hade hunnit få en utbildning i vad de nya reglerna innebär.

Men Helen Rosander på Previa är övertygad om att de nya föreskrifterna ändå kommer att spela en viktig roll för att minska den psykiska ohälsan på jobbet.

– Det är lite ironiskt att flera av de ledningsgrupper Previa möter inte diskuterar stress och ohälsa eftersom de själva är för stressade och inte anser sig ha tid. Men med tanke på det fokus och den tyngd som föreskriften har fått är jag övertygad om att det kommer att bli skillnad nu. Det finns en vilja och en önskan att nå en förändring.

Och att en förändring kommer att ske, det är professor Eva Vingård övertygad om.

– Jag minns när de första reglerna om att fasa ut farliga kemikalier kom. Först sa företagen att det absolut inte gick att klara sig utan dem, men visst gick det. Det tog några år, och det kommer det här också att göra för det finns ingen quick fix som löser allt på en gång. Men det finns det å andra sidan sällan här i livet.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter

Den 31 mars 2016 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2015:4, om organisatorisk och social arbetsmiljö gälla.

Organisatorisk arbetsmiljö är villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar.
Social arbetsmiljö innefattar hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss; socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa som sömnstörningar, hjärt-kärlsjukdom, ryggproblem och depression.
Arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljöreglerna kan drabbas av sanktionsavgifter på upp mot 1 miljon kronor.
FÖRESKRIFTERNA INNEHÅLLER REGLER OM:

Kunskapskrav för chefer
Krav på mål för organisatorisk och social arbetsmiljö
Ohälsosam arbetsbelastning
Arbetstid
Kränkande särbehandling

TEXT: KARIN AASE

Max Matthisen Magazine

Vad gör ett kreativt team?

“In light of our results, managers who say—or secretly believe—that employees work better under pressure, uncertainty, unhappiness, or fear are just plain wrong. Negative inner work life has a negative effect on the four dimensions of performance: people are less creative, less productive, less deeply committed to their work, and less collegial to each other when their inner work lives darken.”

– Teresa Amabile, The Progress Principle

TV4 Morgon – Meditation är inte svårt

Mindfulness -Hur det började

”Widening the Circle” är en film om hur Jon Kabat-Zinn började utforma en metod för stress reducering, som senare blev mindfulness 1979 vid Massachusetts universitetssjukhus. Man tar upp hur viktig forskningen har varit för att bevisa effekterna och hur det har varit avgörande för att nå ut till neurovetenskapen, praktiserande läkare, psykologer och samhället. Mindfulness har idag hjälpt hundratusentals människor i stress, kronisk smärta och andra sjukdomar som antingen förvärrats eller uppkommit pga. stress, vilket beräknas vara mellan 75-90% av alla åkommor vi har idag.

Forskning om mindfulness

Vid millennieskiftet började intresset för mindfulness inom forskningen fullkomligt skjuta i höjden som du kan se i grafen nedan. Denna ökning innebar att mindfulness gick från att vara något mystiskt och religiöst, till ett erkänt forskningsområde.

Forskningen sker på många olika fronter. Från vad som händer i hjärnan hos människor som övar mindfulness till hur mindfulnessträning kan påverka immunförsvar, stresshormoner, göra oss mer välmående och faktiskt kanske till och med förlänga våra liv?

Graf Modern Mindfulness

Text från Modern Mindfulness

Vad övar vi med mindfulness?

Vi övar på att i nuet:

  • medvetet lyssna och göra oss mer medvetna vad som sägs i kontakten med kollegor och kunder
  • medvetet tänka – analysera valmöjligheter, kalkylera risk, formulera förslag och lösningar
  • medvetet känna. Bli snabbare och mer korrekta i att ta beslut här och nu, som gynnar både dig själv och företaget.

Är du ditt eget och andras glastak?

Glastaket är bara tankar

Glastak är per definition osynliga. De håller tillbaka allt under sig. Har du tänkt på att du kanske är ditt eget glastak? Att du som ledare kanske är organisationens glastak? Att om du växer som person, högs taket för hela organisationen under dig?

Varje steg du tar i utveckling av dig själv, höjer du både dig själv och andra omkring dig, som ringar på vattnet.

Affärer handlar om relationer. Blir du bättre på relationen med dig själv, kommer relationerna till dina affärsrelationer oundvikligen att påverkas.

Möjligheter skapas här och nu. Är du närvarande här och nu kan du plocka upp möjligheterna. Om du är mer närvarande i affärssamtalet kommer du höra och intuitivt känna vad kunden vill ha, en förutsättning för att göra andra nöjd.

”Jag behöver lugn, men tankarna bara snurrar”

brain_off

Balans och fokus. Ett skärpt fokus har vi nytta av i många sammanhang, både hemma och på jobbet, till exempel när vi ska läsa en längre text, lyssna på en annan person, skriva ett mail eller inte plocka upp mobilen i tid och otid.

En vanlig kommentar jag får när jag berättar om mindfulness och meditation är, ”Ja, ett lugn skulle jag behöva. Men när jag sätter mig ner och blundar kan inte sluta tänka. Tankarna bara snurrar.”

Vi har i snitt 30 – 60.000 tankar om dagen, en ny var eller var annan sekund. Det jag lärde mig och som jag lär ut till mina kunder är att vi inte kan sluta tänka. Det är heller inte målet med mindfulness och meditation. Det kan bli en sådan effekt, men det är inte det vi i första hand strävar efter. Det vi istället övar är att medvetet rikta vårt fokus mot olika företeelser. Det kan vara andningen, delar i den egna kroppen, en blomma, ett träd eller till och med ett ljud. Tankarna kommer, men då riktar vi snällt och varsamt tillbaka vårt fokus till det vi fokuserade på innan tanken dök upp. På så sätt övar vi vårt fokus varje gång en tanke dyker upp och vi ”misslyckas” hålla kvar fokus. Misslyckandet blir en övning i sig!

Så, det handlar alltså inte om att sluta tänka, utan öva medveten närvaro med här och nu.

Start att du kunde fokusera och läsa ända hit. Som uppmuntran får du här en meditation så du får prova!

Mindfulness och ledarskap

Förändringstakten är enorm idag. Faktorer som påverkar företaget och organisationen. Om man som ledare inte är medvetet närvarande kan man inte ta de rätta besluten i rätt tid, och lätt förlora sin position mot konkurrenterna. Om man är i medveten närvarande i vad som händer i och kring organisationen, har du helt andra förutsättningar att snappa upp nästa möjlighet och dra nytta av den.

Jon Kabat-Zinn PhD vid Massachusetts University Stress Reduction Clinic, som forskat på stress och grundaren till mindfulness, beskriver hur mindfulness är lönsamt att satsa på som ledare.

 

Den mediterande hjärnan

Det här är bild från en artikel i Scientific American som visar de olika regionerna i hjärnan som aktiveras under de olika faserna i den meditativa processen. Från fokuserad uppmärksamhet, tankevandring, till medvetenhet om att tankarna vandrar och omdirigering av uppmärksamheten till andningen.

Den mediternade hjärnan

Olika delar av hjärnan aktiveras vid olika faser i den meditativa processen.


			
			

Sida 2 av 2